Än en gång måste jag få yttra mig om den extremt starka kärlek jag känner inför After Shave.

Knut Agnred, Per Fritzell och Jan Rippe. 

Jag älskar dom tre så att det nästan gör ont av blotta tanken, det är inte klokt egentligen. 

Jag är ju heltokig i Galenskaparna och After Shave, men under den senaste tiden har mitt hjärta börjat banka extra hårt för dom tre. Ibland känner jag mig som världens jäkla miffo, som tycker så förbannat mycket om tre män på 55+ på.... alla sätt....? 

 

 

Jag kan ju sitta o titta på bilder på dom och bli helt stum, tappar orden och blir helt hänförd,

Dom är charmiga, roliga, söta, fina underbara karismatiska, musikaliska, genommysiga och jag bara älskar dom så fruktansvärt mycket. Och sen att jag tycker herrarna är dom vackraste och attraktivaste på denna jord, mja det är kanske aningen udda också men jag står för min åsikt. 

 

Jag gråter ju flera gången i veckan av den entusiasm och kärlek, jag känner för dom.

På ett... Ja nästan religiöst vis, och det blir ju ibland jättejobbigt och påfrestande, kanske inte minst för folk runt omkring, jag brukar ju till och med sova med ett inramat fotografi på dom, sidan om mig i sängen. Och jag kramar den när jag är ledsen. 

 

Jag har ju Aspergers syndrom, så därför kanske jag reagerar extra starkt. 

Men, jag kan ju inte hitta rätt ord att beskriva känslan för hur det känns att totalt avguda dom så mycket, 

När jag såg 30-års festen i Stockholm första gången, efter att ha varit ifrån gubbarna sedan maj, 

så började jag gråta när jag såg denne bilden som mötte mig, det första som hände när jag gick in på Oscarsteatern.

Det är fan kärlek det. "Spånez" ^ 

 

.......och Knut och Per. VAD JAG ÄLSKAR DOM TVÅ!! alltså, det är inte klokt ju. 

Hjälp mig någon, slå mig i huvudet!? Eller jag älskar Jan också, 

Jag kallar mig inte ett fan, jag är inte det, 

dom är mina,... kramkompisar numera. (Haha!!!!) 

Saknar dom varenda dag, för jag känner mig aldrig annars så trygg som jag gör de gånger jag har fått krama dom. Jag saknar den tryggheten i vardagen, det är så mycket som är jättefel så jag är evigt tacksam för allt dom ger, kommer alltid att vara det. Jag är en vilsen liten själ, 

men dom ger mig liksom... anledning att finnas. 

Vill fan visa dom detta inlägget, få se om jag vågar... och just det, en sak till.

KNUT AGNRED DU ÄR DEN STILIGASTE OCH MYSIGASTE MAN NÅGONSIN OCH JAG ÄLSKAR DIG MASSVIS, PUSSPUSS!

Visst är jag jättekonstig....??